söndag 23 september 2012

Döda, döda!

Ja det har ständigt varit lösningen på allt i världen. Att ta död på fiender, motståndare. Då kan de inte längre orsaka vrede eller upprördhet. Då behöver man inte längre bry sig om dem.

Nu vill Pakistan ta död på en filmare i USA. Satansversernas författare Salman Rushdie har ersatts av något värre: en film, som hädar allt som muslimer tror på. Bortglömd är Vilks, men han har väl fortfarande skydd?

I min nya bok I ormbärarens tid (finns snart i bokhandeln på nätet) finns en kusin som är med i Jehovas vittnen. Jag förstår varför hon är det. Hon är så djupt kränkt av vad som har hänt henne i hennes liv att det sista hoppet hon har är att Gud ska gripa in och fixa allt. Att han ska ordna så att hon verkligen får leva i paradiset här på jorden och alla andra utom de 144 000 utvalda försvinner.

Hon tror naturligtvis på en saga, som är mycket djupt förankrad känslomässigt i henne. Så gör alla religiösa. De har haft någon slags uppenbarelse eller tycker att det andra har predikat för dem är något som verkar stämma. De har fått kontakt med en annan värld än det vi ser rent fysiskt framför oss här på jorden. Hon hoppas på allmakt genom att den store Fadern äntligen står på hennes sida.

Religion är förkastligt, särskilt när den ska tvinga andra människor att göra något. Men andlighet ingår automatiskt i oss själva. Vad är en tanke? Hur kan vi tänka? Kan man ta på en tanke? Varifrån kommer alla våra infall? Hur är det möjligt att vi kan veta saker?

Det mystiska i livet kommer alltid att bestå, för ingen kan förklara allt. Våra liv är mysterier, men det betyder inte att vi ska underkasta oss präster och profeter. Vi behöver som mänsklighet gå förbi den nivån. Det är vad vi håller på med detta år 2012.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar