UPPDATERAT
Den frågan skulle jag vilja ha ett svar på. För så beskrivs den 21-åring som fick praktik genom arbetsförmedlingen på det dagis, som var rikt på våra juveler, de små älskliga barnen. Det är hans bror, som säger att han var på en 10-årings nivå. Och som ett brev på posten så gjorde de hormoner, som rusar genom en 21-årings kropp att denne 10-åring begick övergrepp.
Har det möjligen gått för långt med att alla ska med och att jobben betyder allt? Varför ska en hjärnskadad människa, som har stannat på en 10-årings nivå jobba med små barn? Ingen har reagerat på detta uppenbarligen. Inte att han har lagt upp hemska saker på nätet, som handlar om hur mycket han ska plåga andra. Nä, det var bara teater. Och dagis hade ju en sådan inriktning. Så fantastiskt så bra. Då passade 21-åringen utmärkt där.
Förr i tiden, för så där tjugo år sedan, skulle inte en så svårt hjärnskadad man ha ansetts fullkomligt normal och redo att ta hand om våra minsta. Men nu ska alla vara med, även om deras utveckling har stannat av. En 10-åring är känslomässigt inte mogen. De övar på att bli vuxna. Så därför kan det naturligtvis bli katastrof om en sådan anförtros andra barns väl och ve. Men ingenting av det där ser arbetsförmedlingen. De ska visa resultat. Arbetskraften lyfter Sverige! Ett bättre Sverige. För alla.
Dessa slogans skrev jag om i går. Våra största partier står bakom dem. Och vad betyder det? Inte blir det ett bättre Sverige för att man låter vuxna, som är som 10-åringar, gå in och ta ansvar. Den här mannen borde ha fått vård. Ordentlig vård. Men det är en bristvara i dagens Sverige. Och särskilt i mörkaste Småland. När alla ska med betyder det förstås att alla kan lika mycket. Även om de är hjärnskadade. Ett bättre Sverige. För alla. Betyder säkerligen inte att små barn ska få det bättre. Och inte heller de äldsta. Vissa åldersgrupper måste låta andra komma fram. En 21-åring kan allt, står på höjden av sin förmåga. Även om den är hjärnskadad.
Här skrev jag om detta tidigare.
14.4.2014
Antalet anmälningar av barn som har blivit offer för övergrepp i förskolan är uppe i tio stycken nu. Sammanlagt således tolv polisanmälningar.
Den frågan skulle jag vilja ha ett svar på. För så beskrivs den 21-åring som fick praktik genom arbetsförmedlingen på det dagis, som var rikt på våra juveler, de små älskliga barnen. Det är hans bror, som säger att han var på en 10-årings nivå. Och som ett brev på posten så gjorde de hormoner, som rusar genom en 21-årings kropp att denne 10-åring begick övergrepp.
Har det möjligen gått för långt med att alla ska med och att jobben betyder allt? Varför ska en hjärnskadad människa, som har stannat på en 10-årings nivå jobba med små barn? Ingen har reagerat på detta uppenbarligen. Inte att han har lagt upp hemska saker på nätet, som handlar om hur mycket han ska plåga andra. Nä, det var bara teater. Och dagis hade ju en sådan inriktning. Så fantastiskt så bra. Då passade 21-åringen utmärkt där.
Förr i tiden, för så där tjugo år sedan, skulle inte en så svårt hjärnskadad man ha ansetts fullkomligt normal och redo att ta hand om våra minsta. Men nu ska alla vara med, även om deras utveckling har stannat av. En 10-åring är känslomässigt inte mogen. De övar på att bli vuxna. Så därför kan det naturligtvis bli katastrof om en sådan anförtros andra barns väl och ve. Men ingenting av det där ser arbetsförmedlingen. De ska visa resultat. Arbetskraften lyfter Sverige! Ett bättre Sverige. För alla.
Dessa slogans skrev jag om i går. Våra största partier står bakom dem. Och vad betyder det? Inte blir det ett bättre Sverige för att man låter vuxna, som är som 10-åringar, gå in och ta ansvar. Den här mannen borde ha fått vård. Ordentlig vård. Men det är en bristvara i dagens Sverige. Och särskilt i mörkaste Småland. När alla ska med betyder det förstås att alla kan lika mycket. Även om de är hjärnskadade. Ett bättre Sverige. För alla. Betyder säkerligen inte att små barn ska få det bättre. Och inte heller de äldsta. Vissa åldersgrupper måste låta andra komma fram. En 21-åring kan allt, står på höjden av sin förmåga. Även om den är hjärnskadad.
Här skrev jag om detta tidigare.
14.4.2014
Antalet anmälningar av barn som har blivit offer för övergrepp i förskolan är uppe i tio stycken nu. Sammanlagt således tolv polisanmälningar.
Ett evigt problem med att inte höra, se och vara stum |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar