Att Frida 25 år framställdes som fattig fast hon ägde en bostadsrätt och att programmakarna förteg det gjorde att programmet blev så vilseledande att det "strider mot kravet på saklighet" enligt Granskningsnämnden.
Frida Martinsson hade själv jobbat som programledare på Sveriges Radio och var god för över en halv miljon kronor men i programmet "Ingen är vän med en fattig" så stal hon toapapper och levde på 500 kronor i månaden.
Hon framställdes som att hon inte hade råd med mat och Aftonbladet skrev en snyfthistoria om henne. Det var Mona Masri som gjorde inslaget som handlade om den fattiga unga flickan som skulle visa klyftan som finns i Sverige.
Ingen som äger fast egendom kan gå till socialtjänsten och få hjälp, så det var inte så märkligt om inte denna unga tjej inte heller kunde det. Dock framkom senare att hon hade fått hjälp i fyra månader av socialen fast hon ägde en bostadsrätt. Tänk vilket fint land vi bebor! Mona Masri gjorde inslaget för att de båda var gamla arbetskamrater, men i programmet påstods att de hade träffats på krogen.
Maria Schottenius skrev uppskattande om programmet i DN. Malin Ullgren på DN kulturdebatt tyckte att det spelade ingen roll att Frida Martinsson ägde en bostadsrätt för fattigdomen fanns där ändå. Det fanns således ingen önskan att gå ut och undersöka verkligheten. Den visste man redan hur den såg ut.
Sakine Madon tog upp detta i en kritisk ledare i Expressen. Propagandalekstuga i public service sade hon bland annat. Dessutom i den fina kanalen P1.
Frida Martinsson hade själv jobbat som programledare på Sveriges Radio och var god för över en halv miljon kronor men i programmet "Ingen är vän med en fattig" så stal hon toapapper och levde på 500 kronor i månaden.
Hon framställdes som att hon inte hade råd med mat och Aftonbladet skrev en snyfthistoria om henne. Det var Mona Masri som gjorde inslaget som handlade om den fattiga unga flickan som skulle visa klyftan som finns i Sverige.
Ingen som äger fast egendom kan gå till socialtjänsten och få hjälp, så det var inte så märkligt om inte denna unga tjej inte heller kunde det. Dock framkom senare att hon hade fått hjälp i fyra månader av socialen fast hon ägde en bostadsrätt. Tänk vilket fint land vi bebor! Mona Masri gjorde inslaget för att de båda var gamla arbetskamrater, men i programmet påstods att de hade träffats på krogen.
Maria Schottenius skrev uppskattande om programmet i DN. Malin Ullgren på DN kulturdebatt tyckte att det spelade ingen roll att Frida Martinsson ägde en bostadsrätt för fattigdomen fanns där ändå. Det fanns således ingen önskan att gå ut och undersöka verkligheten. Den visste man redan hur den såg ut.
Sakine Madon tog upp detta i en kritisk ledare i Expressen. Propagandalekstuga i public service sade hon bland annat. Dessutom i den fina kanalen P1.
Upprörande faktiskt. Att en journalist på Sveriges Radio serverar en sådan förfalskning av verkligheten borde få konsekvenser både för henne och programseriens redaktion.
SvaraRaderaLeif
Programserien verkar inte ha kommit tillbaka i höst. Mona Masri skriver ofarliga krönikor i kulturdelen i Sydsvenskan. Senast skrev hon om att det inte är så kul med mobilbilder på fyllan och annat på internet.
Raderahttp://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/vi-behover-netikett-for-foton/
Ja, där ser man!
RaderaNågon slags reningsrit eller offentlig späkning borde man faktiskt ha rätt att förvänta sig från SR om inte annat för att man därmed kraftfullt kan markera att man är angelägen om sitt anseende. När SR granskar makten vill man gärna ha offentliga underkastelseriter. Varför inte ställa upp på en sådan själv?
Utan någon som helst jämförelse i övrigt associerar jag till BBC:s agerande när Jimmy Saviles snaskigheter sopades under mattan.
"An ITV1 documentary to be aired on Wednesday night also features damning contributions from BBC production staff who claim Savile’s predatory behaviour was an open secret.
http://www.dailymail.co.uk/news/article-2210972/Jimmy-Savile-As-string-age-girls-say-star-abused-did-BBC-bosses-turn-blind-eye.html
Det är otroligt viktigt att public service verkligen åtnjuter och förtjänar medborgarnas förtroende.
Leif
Själv lutar jag åt åsikten att vi inte längre behöver detta statliga åsiktsmonopol. Nu när vi inte fick slippa TV-licensen. Det visar hur stark denna byråkratiska fästning är eftersom svenska folket inte vill ha den. Jag gjorde min praktik på SR 1973 och redan då tyckte jag att detta var en alltför inskränkt byggnad. Regeringsmakten och journalisterna är förbundna.
Raderabra sagt Ann Helena,
SvaraRaderasjälv har jag sedan flera år slutat lyssna på Sr,
jag mådde inte bra av det,
idag finns det 100 000 kanaler på nätet att lyssna på,
har du inte en webradio är det verkligen något jag kan rekommendera.
Så denna fästning är verkligen en reell fara för folkhälsan? ;) Men jag håller med dig. Vi har en transistor från 60-talet (eller nåt) och den är inställd på P1, men så fort den går igång stängs den av igen.
Radera