Ett mejl kom till mig

Jag fick ett mejl:

Hej ni som har blivit föremål för anonymt skvaller och förtal på nätet!

1. Monica som hade kurage nog att starta en blogg i samband med utgivningen av sin bok Mia Sanningen om Gömda och som trots många påhopp stod pall. I den nya bloggen är icke önskvärda kommentatorer bannlysta.

2. Ingrid som bemött och kritiskt granskat överlevargruppens hjärtefrågor.

3. Ann Helena som stött Monica helhjärtat och därmed ådragit sig många anonymas vrede.

Vilka är de som fick Monica att stänga sin första blogg, som fått Ingrid att stänga sin blogg helt (åtminstone tillfälligt) och som gjorde att också Ann Helena stängde sin blogg ett tag och sedan i den nya bloggen skrivit så infama kommentarer att hon nästan bröt ihop? Det är ju inte lätt att veta när det är anonyma avsändare, men det ligger nära till hands att tro att det rör sig om samma klick människor i alla fallen. De verkar hårdbevaka era bloggar och sedan diskutera era inlägg och framför allt era personer i en välkänd författarinnas blogg. Genom att ni är öppna med er identitet, era yrkesliv och andra detaljer blir ni lätta måltavlor för allehanda spekulationer, vilket de som är anonyma inte riskerar. Dessa människor är så infama att de t.o.m. kontaktar arbetsgivare för att försöka misskreditera er. Detta borde vara åtalbart och jag hoppas innerligt att en polisutredning kan bringa klarhet i vilka dessa människor är och att de på något sätt kan hindras från sådana metoder i framtiden.

Vissa i överlevargruppen är faktiskt också öppna med sin identitet. Här har vi en, som förklarar varför denna grupp engagerat sig så för "brottsoffret" Mia: http://www.newsmill.se/artikel/2009/03/15/debatten-tystar-offer-och-overlevare. En annan person i denna grupp hade jag aldrig hört talas om tidigare men han är tyligen /ö/känd och har diskuterats flitigt i vissa forum https://www.flashback.info/archive/index.php/t-215029-p-3.html. Faktum att jag aldrig hört talas om överlevarrörelsen tidgare men det finns tydligen plats för alla grupperingar på nätet http://www.andrumforum.se/index.html, http://overlevare.blogspot.com/, http://www.rsci.nu/. På det senare forumet finns en litteraturlista med lästips och det är en förfärande lång lista på böcker som har med sexuella övergrepp att göra. I stort sett alla utkom på 80- och 90-talet. Faktiskt fick också fyra exempel på författare som är anhängare till teroin om "falska minnen":

Goodyear-Smith, F : First do no harm - the sexual abuse industry (1993) Benton-Guy

Scharnberg, Max: The non-authentic nature of Freud´s observations (1993) Uppsala universitet

Svensson, Pelle: Skymningslandet (1995) Cewe

Öhrström, Lilian: Sex, lögner och terapi (1996) Norstedts

Ni har utmanat som jag ser det en grupp fanatiker och extremister som det inte går att prata förnuft med. De är så känlomässigt engagerade i sina hjärtefrågor att inga förnuftsargument biter och de känner sig väldigt hotade, först när det visar sig att den förföljda "Mia" inte alls är så snövit som Liza Marklund utmålar henne och sedan när Ingrid gång på gång attackerar den grund som de står på. Utan att Ann Helena nämner dem vid namn förstår de att det är de som åsyftas när det talas om stalkers, mobb, troll m.m. och så går de till motattack i samlad tropp. Tydligast syns detta i kommentarerna till Ann Helenas artikel i Newsmill http://www.newsmill.se/artikel/2009/07/09/kandisar-anvander-blogghatet-i-sina-karriarer. Dock får de en del mothugg och den här kommentaren tycker jag är obetalbar:

#106: Anonymous Anonimo, flamma stolt men akta svansen! Om du vill vara med i trolldansen här får du faktiskt lära dig att hålla takten bättre. Modellen som tillämpas är att struntkommentarer rytmiskt varvas med personattacker på författaren Ann Helena. Du gjorde en struntkommentar, utan att balansera det med en attackpiruett. Ja, hoppas du inte tar illa upp..jag säger bara som det är i all vänskaplighet, för annars får du inte vara med i våran syförening mer---Åverlevarna heter den. Det går nämligen inte an att avvika från mönstret och hoppas kunna komma undan med det för hela medlemskåren finns på plats nu, alltifrån kassårska Nårafårjo, TantHåsta och kånstapeln som bloggar under det hemska namn som på svenska betyder "mammahåran". Närvarande här finns även Ulven och Ulvrikan. Ulven är som bekant det tama mansdjur som vaktar vår medlemslokal och som ibland utfodras med avbitna lemmar från bloggkrigens offer. Bara de som kan rufsa honom i pälsen äger tillträde till det allra innersta av medlemslokalen. Det är därför det kramas så mycket på insidan där. "Kram Marina. Tack, vännen, kram på dig själv Tina, du skriver bäst i världen. Kram Åke lille. Kram på dig själv Kirahjärtat, du är bara bäst!". Sanningen är att de alla i hemlighet är åverlyckliga åver att ha åverlevt med alla lemmar intakt när de trädde in i råvarkulan, speciellt nu när det blivit mer populärt att vistas där på grund av att en nytt drottningbi flugit in, hon som satt gaddar i ryggen på hela sin bekantskapskrets och därför blivit tvungen att hålla hov hos Åverlevarna nu.

#111 Anonym, 2009-07-13, 01:44

Ja, de fick ju en fristad hos en välkänd författarinna och sedan dess har det tyvärr rått ett skyttegravskrig mellan Monicas och Majas bloggar. Det är tråkigt att hon låtit dem hållas och därmed solkat ner sitt eget renommé. Hon kanske tyckte att det inte kunde bli värre än vad det är? Jag har haft svårt att förstå vad hon skulle vinna på att hacka på Monica och Ingrid, två seriösa yrkesmänniskor. Någon kastade fram teorin att Maja ville provocera fram en konflikt som ett trick inför ett boksläpp, men jag är osäker om det förhåller sig på det sättet. För mig känns det som om hon åker snålskjuts på vad ni tre åstadkommer och åstadkommit: journalistiskt grävande och självständigt tänkande. Det är alltid bättre att tala med varandra än om varandra och därför är det glädjande att Maja i dag svarade på Ann Helenas mejl. Vi får se om det hjälper.

Om det inte redan framgått ger jag er alltså mitt fulla stöd och jag tycker det är mycket tråkigt att en sådan här liten klick har fått styra dagordningen så länge. Tänk vad Piratförlaget måsta mysa över att debatten om och med överlevarna tagit bort fokus från Gömdaskandalen. Samtidigt förstår jag om Monica en dag fick nog och inte fann sig i deras näthat längre. Jag vill alltså uppmuntra er att fortsätta blogga. Det är många fler som gillar det ni skriver än som ogillar det, men vi som gillar er är kanske för tröga att framföra det.

Här har mejlaren försökt att sätta in kommentarer från Newsmill, men det går tydligen inte att sprida dem vidare.